Blåljus
Polis, brandmän & ambulanser
Polis, brandkår och ambulans möts i larmkedjan, och den börjar nästan alltid med ett samtal till 112. Där har Sverige redan testat AI skarpt: maskininlärning som lyssnar efter hjärtstopp i nödsamtal.
Hur AI skulle kunna förändra detta
SOS Alarm har tillsammans med Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet och danska Corti tränat AI på inspelade 112-samtal. Systemet känner igen ljudbilder och nyckelord och flaggar misstänkt hjärtstopp för operatören, så att hjärt-lungräddning kan startas tidigare. Poängen är stöd, inte ersättning: operatören tar fortfarande beslutet, och den som ringer märker ingen skillnad.
Räddningstjänsten använder allt oftare drönare för lägesbild vid bränder och olyckor, ett område där Myndigheten för civilt försvar samlar kunskapsstöd. För polisen ändras spelplanen mer i grunden: sedan den 1 maj 2026 får AI användas för ansiktsigenkänning i realtid vid allvarliga brott. Blåljusyrkena får därmed olika relationer till AI: medicinskt stöd, lägesbild och övervakning väcker olika frågor.
Det svåra är prioriteringen. Om AI hjälper till att sortera larm efter allvarlighetsgrad, vad händer då med samtalen som modellen missförstår? Larmkedjan är byggd för att hellre rycka ut en gång för mycket än en gång för lite, och den logiken måste i så fall läras in även av tekniken.
Frågor att diskutera
Var i larmkedjan gör några sparade sekunder störst skillnad, och var gör ett fel störst skada?
Hur påverkas operatörens eget omdöme av att ett AI-stöd hela tiden viskar sannolikheter i örat?
Vilken insyn bör allmänheten ha i hur 112-samtal analyseras och sparas?
Vad betyder det för förtroendet för blåljusen om samma teknik som räddar liv också används för övervakning?
Hur rekryterar och utbildar man blåljuspersonal för en vardag där AI är en kollega snarare än ett verktyg?
Att tänka på
- SOS Alarms hjärtstoppsprojekt tränades på samtal från 2015 och testades mot 2018 års data innan det prövades live.
- AI-stödet i larmkedjan är utformat för att flagga, inte besluta: operatören äger fortfarande bedömningen.
- Olika blåljusverksamheter har olika risknivåer: medicinskt beslutsstöd, drönarbilder och ansiktsigenkänning bör inte klumpas ihop i samma debatt.