Förtroende
Populär tillit till institutioner och mellan människor
Den höga tilliten, till institutioner och mellan främlingar, brukar kallas Sveriges egentliga infrastruktur. Den gör reformer billiga och kriser hanterbara. AI prövar tilliten från två håll: tekniken behöver förtroende för att tas i bruk, och samma teknik kan användas för att undergräva det.
Hur AI skulle kunna förändra detta
SOM-institutets mätningar visar en dubbelhet. Andelen som regelbundet använder AI-chattbotar fördubblades mellan 2023 och 2024, samtidigt som oron växte: 61 procent ser AI som mer risk än möjlighet, och bara 29 procent tror att AI skapar fler jobb än den tar bort. Användning och tillit följs alltså inte åt av sig själva. Svenskarna tar verktygen i bruk och förblir skeptiska.
Det andra trycket kommer utifrån. MPF beskriver hur deepfakes urholkar tilliten i sig: när allt kan vara fejk kan även äkta material avfärdas, och misstron blir ett vapen. Samtidigt är förtroendet Sveriges försprång. En befolkning där fyra av tio redan använder AI-verktyg och som i grunden litar på sina institutioner kan införa ny teknik snabbare än de flesta, så länge tilliten förvaltas.
Frågor att diskutera
Vad bygger förtroende för ett AI-system: att det fungerar, att det går att förstå eller att någon tar ansvar när det felar?
Hur påverkas tilliten mellan människor när man inte längre kan utgå från att röster och bilder är äkta?
Vilka institutioner har mest att förlora på en tidig, uppmärksammad AI-skandal?
Hur talar man offentligt om AI-risker utan att själv späda på misstron?
Vad av den svenska tilliten går att överföra till tekniken, och vad måste tekniken förtjäna på egen hand?
Att tänka på
- SOM 2025: 61 procent ser AI som mer risk än möjlighet. Acceptansen kan inte tas för given ens i ett teknikvänligt land.
- Tillit förloras i kriser men byggs i vardagen. Varje välfungerande offentlig AI-tjänst är en insättning.
- Misstro är billig att så och dyr att skörda bort. Beredskap mot förtroendeangrepp är lika viktig som tekniken själv.