Infrastruktur
Internet, el & avlopp
Infrastrukturen är AI-frågans hårdvara: utan el, fiber och kyla finns inga modeller. Samtidigt lovar AI att sköta samma infrastruktur bättre, hitta läckorna, förutse felen, styra flödena. Sverige sitter på båda sidor av den ekvationen.
Hur AI skulle kunna förändra detta
AI-boomen är först och främst en elfråga. Hos Svenska kraftnät ligger ett trettiotal ansökningar om nätanslutning för AI-datacenter, och i elområde SE3 ökade den ansökta kapaciteten från 1 310 till 6 692 megawatt mellan 2024 och 2025. I Svenska kraftnäts scenarier kan Sveriges elanvändning mer än fördubblas till 2045. Var kablarna och kylan hamnar blir regionalpolitik.
Internet är nästan, men bara nästan, färdigbyggt. PTS rapporterar att 98 procent av hushållen och företagen når gigabitnät, men att fibertäckningen är betydligt lägre i glesbygd och att bara 60 procent har aktiva abonnemang. Staten satsar samtidigt utåt och norrut: handlingsplanen för AI-strategin finansierar den arktiska datakabeln Polar Connect med växande belopp 2025 till 2028.
Den tystare förändringen är driften. AI kan förutse fel i elnät, hitta läckor i vatten- och avloppsnät och planera underhåll innan något brister. Men de kommuner och bolag som äger näten ligger ofta sist i AI-användning, och varje system som styr kritisk infrastruktur är också en ny sårbarhet: fel, attacker och leverantörsberoenden följer med på köpet.
Frågor att diskutera
Hur mycket el är rimligt att reservera för datacenter när bostäder och industri köar för samma anslutningar?
Vad betyder det för beredskapen om styrningen av el-, vatten- och fibernät blir beroende av AI-system och deras leverantörer?
Vilka delar av landet får nytta av AI-boomen i infrastrukturen, och vilka får mest av slitaget?
Hur värderar vi förebyggande underhåll som aldrig syns, jämfört med akuta insatser som gör det?
Vem borde äga driftsdata från kommunala nät: kommunen, bolaget eller teknikleverantören?
Att tänka på
- Ansökt anslutningskapacitet för datacenter i elområde SE3 ökade ungefär femfalt mellan 2024 och 2025; planeringen släpar efter efterfrågan.
- Nästan alla hushåll når snabba nät, men i glesbygd är fibertäckningen betydligt lägre; AI-tjänster förutsätter att sista biten byggs.
- AI som sköter kritisk infrastruktur är också en ny sårbarhet; reservlägen och manuell kompetens behöver underhållas lika noga som näten.