Kriminalvård
Håller arresterade & fängslade
Kriminalvården pressas av rekordhög beläggning, snabb utbyggnad och hyrda anstaltsplatser i Estland. När trycket ökar växer intresset för teknik som avlastar. Men få miljöer ställer så hårda krav på rättssäkerhet som en anstalt.
Hur AI skulle kunna förändra detta
I Statskontorets studie Myndigheterna och AI beskriver Kriminalvården idéer om kamerabevakning med AI som kan förutse risksituationer på anstalter, samtidigt som myndigheten själv kallar avvägningen mot de intagnas integritet svår. Allt är än så länge på idéstadiet. Omkring 31 procent av dem som frigavs från anstalt eller påbörjade övervakning 2022 återföll i brott inom tre år, så varje verktyg som påverkar återfallen har stor hävstång.
Riskbedömningar inför permission och frigivning är en punkt där AI ofta föreslås, och en punkt där EU:s AI-förordning sätter hög tröskel: AI i rättsväsendet räknas som högrisk, och den svenska anpassningsutredningen föreslår sanktioner vid bristande dokumentation av sådana system. Skev träningsdata kan göra att vissa grupper systematiskt bedöms som farligare. I ett system som beslutar om människors frihet är det inte en teknisk detalj utan kärnfrågan.
Frågor att diskutera
Vilka beslut i kriminalvården, från placering till permission, bör aldrig delegeras till en modell?
Hur väger man de intagnas integritet mot personalens säkerhet när kamerorna blir smartare?
Vad skulle AI-stöd i det återfallsförebyggande arbetet behöva visa för att vinna legitimitet hos både personal och intagna?
Hur upptäcker man att en riskbedömningsmodell behandlar vissa grupper hårdare, och vem har ansvaret att leta?
Vilken roll spelar mänskliga relationer i rehabilitering, och vad går förlorat om mer av anstaltens vardag automatiseras?
Att tänka på
- AI i rättsväsendet klassas som högrisk enligt EU:s AI-förordning, med dokumentationskrav och föreslagna sanktioner.
- Kriminalvårdens AI-idéer är än så länge just idéer: kamerabevakning som förutser risksituationer utreds, den används inte.
- Återfallen har legat kring 30 procent i flera år; även små förbättringar betyder många färre brott och brottsoffer.