Kulturarv

Den mest handfasta förändringen heter handskriftstolkning. AI-modellen Swedish Lion, tränad på omkring 15 miljoner ord ur svenska dokument från 1600- till 1800-tal, används i ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket, Riksarkivet och Vitterhetsakademien: en satsning på omkring 17 miljoner kronor som från augusti 2026 ska digitalisera, tolka och tillgängliggöra material, däribland Richard Dybecks utkast från 1844 till det som blev nationalsången. Århundraden av kyrkböcker, brev och protokoll börjar bli sökbara för andra än specialister.

Kulturarvet får samtidigt en ny roll i AI-politiken. I handlingsplanen för den nationella AI-strategin får Riksarkivet medel för att digitalisera arkiv som träningsdata, och Kungliga biblioteket ska analysera hur dess svenska språkmodeller kan användas bredare i offentlig sektor. Det betyder att arkivens språk blir det djup som svenska AI-modeller tränas på: arvets värde mäts plötsligt också i datakvalitet, och urvalet av vad som digitaliseras blir en kulturpolitisk fråga.

Risken är historieförfalskning i industriell skala. När syntetiska bilder som ser ut som gamla fotografier och påhittade källor blir enkla att framställa behöver fler kunna granska dem, och Myndigheten för psykologiskt försvar pekar på behovet av stärkt bildgranskningsförmåga. För museer och hembygdsrörelse blir uppgiften dubbel: använda tekniken för att öppna samlingarna, med stöd av Riksantikvarieämbetets vägledning, och samtidigt vara de som kan skilja äkta från genererat.