Internationella insatser
Konflikter, krig och fredsbevarande
Som Natomedlem deltar Sverige i internationella insatser med nya förväntningar på sig: övningar, fredsbevarande och stöd till Ukraina. Kriget där har samtidigt visat hur snabbt AI flyttar in i modern krigföring.
Hur AI skulle kunna förändra detta
Ukrainas system för måligenkänning beskrivs identifiera tusentals mål i veckan på ett par sekunder styck, en takt inga mänskliga staber matchar, enligt en genomgång av AI i svenskt försvar. För svensk del handlar det närmast om träning och planering: FOI utvecklar AI-agenter med imitationsinlärning som gör simulerade motståndare och civila mer verklighetstrogna, bland annat i Markstridsskolans scenarier med evakuering av stadsmiljöer.
Internationella insatser är också samarbete under tidspress, på många språk. Inom totalförsvaret utforskas realtidsöversättning för internationellt samarbete. De stora frågorna är dock folkrättsliga: hur mycket autonomi i vapensystem är förenlig med kravet på mänsklig kontroll, och vem bär ansvaret när ett AI-stött beslut i en insats blir fel? Sverige har inga färdiga svar, och frågorna förhandlas just nu internationellt.
Frågor att diskutera
Vilken grad av mänsklig kontroll bör Sverige kräva i vapensystem som används i internationella insatser?
Hur förändras soldatens roll och ansvar när beslutsstödet räknar snabbare än staben?
Vad kan Sverige lära av Ukrainas användning av AI, och vad går inte att överföra till svenska förhållanden?
Hur säkerställer en koalition att alla deltagande länder förstår och kan lita på samma AI-system?
Vilka linjer bör Sverige driva i Nato och FN när det gäller autonoma vapensystem?
Att tänka på
- AI används redan i måligenkänning i Ukraina; debatten om autonoma vapen är inte längre hypotetisk.
- Simulering med AI-agenter gör övningar billigare och mer realistiska, men modeller av människor är alltid förenklingar.
- Interoperabilitet med allierades AI-system blir lika viktig som interoperabilitet med deras radioapparater.