Underrättelsetjänst
Samla in information & avleda hot
Säpo, Must och FRA arbetar i det tysta med att upptäcka och avvärja hot mot Sverige. AI förändrar deras arbete från två håll samtidigt: analytikerna får nya verktyg, och motståndarna får det också.
Hur AI skulle kunna förändra detta
I sin lägesbild för 2025 och 2026 konstaterar Säkerhetspolisen att ny teknik, inte minst AI, ökar förmågan hos dem som vill skada Sverige. Samtidigt driver Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum flera AI-forskningsprojekt, bland annat om informationsinhämtning och om att hjälpa analytiker att hantera stora datamängder. Det är samma kapplöpning, sedd från två skrivbord.
Lagstiftningen rör sig parallellt. Ds 2025:32 föreslår att även Säkerhetspolisen ska få använda AI för biometrisk identifiering i efterhand, med åklagartillstånd och kravet att inget beslut med negativa följder för den enskilde får vila enbart på AI-utfall. Den svåra frågan är granskningen: underrättelsetjänster kan inte visa korten, men algoritmer som ingen utomstående kan pröva är ett demokratiskt problem i sig.
Frågor att diskutera
Hur granskar ett demokratiskt samhälle AI-system som av nödvändighet är hemliga?
Vilka steg i underrättelsekedjan, från inhämtning till bedömning, tål automatisering och vilka kräver mänskligt omdöme?
Vad händer med källskydd och personlig integritet när allt större datamängder kan genomsökas allt billigare?
Hur undviker man att analytiker börjar lita mer på modellens mönster än på sin egen invändning?
Vilken AI-kompetens behöver tillsynsorgan som Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden för att hänga med?
Att tänka på
- Säkerhetspolisen pekar i sin lägesbild 2025/2026 ut AI som en förmågehöjare för dem som vill skada Sverige.
- Ds 2025:32 kräver mänsklig granskning: inget beslut med negativa rättsverkningar får bygga enbart på AI.
- Mer data ger inte automatiskt bättre underrättelser: urval och tolkning är fortfarande hantverket.