Partier & politiker
Olika partier & kända röster
De politiska partierna möter AI på två fronter samtidigt: som sakfråga att lagstifta om och som verktyg och vapen i det egna hantverket. Valet 2026 blir det första riksdagsvalet där generativ AI är allmänt tillgänglig, och ingen vet riktigt vad det betyder för kampanjerna.
Hur AI skulle kunna förändra detta
MPF listar deepfakade uttalanden från politiska ledare som ett huvudscenario för valpåverkan, tillsammans med botdrivna kampanjer och fabricerade nyhetssajter, och pekar ut Ryssland som en återkommande aktör. Allmänheten anar problemet: nästan hälften av svenskarna oroar sig för att AI-desinformation ska påverka val, men bara en av fyra tror sig kunna känna igen den.
I sakpolitiken följer AI sällan blockgränsen. När polisens realtidsansiktsigenkänning behandlades motionerade Vänsterpartiet och Centerpartiet emot, partier som annars sällan röstar ihop. Samtidigt letar sig AI in i det politiska vardagsarbetet: research, motionsskrivande, väljaranalys. Den som behärskar verktygen får en kampanjfördel, och små partier med få anställda kan ha mest att vinna.
Frågor att diskutera
Hur bör partierna agera när ett deepfakat klipp på en partiledare sprids dagarna före ett val?
Vilka regler för AI i valrörelsen borde partierna komma överens om, innan någon frestas att bryta mot dem?
Vad gör det med politikerrollen om tal, debattartiklar och motioner i praktiken skrivs av modeller?
Hur påverkas väljarnas tillit när vilket uttalande som helst kan avfärdas som AI-fejk?
Vilka politiska skiljelinjer kring AI kommer att synas i valrörelsen 2026?
Att tänka på
- AI-frågorna skär genom blockpolitiken. Leta efter ovana allianser, som V och C mot ansiktsigenkänningen.
- Det farligaste scenariot är inte fejken i sig utan tvivlet: när äkta material kan avfärdas som AI förlorar alla.
- Partiernas egen AI-användning sätter normen. Öppenhet om verktygen kostar lite och skyddar mycket.